Som ett barn på julafton
- oktober 6th, 2009
- By Joel Smiel
- Write comment
Det är alltid samma känsla när man väntar på eller ska öppna ett paket. I många fall vet man precis vad det är och säkert betalat för det själv, men det är i stort sett alltid samma känsla. Känslan man hade som ett barn på julafton.
I just detta specifika fallet har jag som bekant valt att uppgradera min studio för att förbereda för min produktionshöst. Som alltid tar jag den tid som krävs för att hitta de billigaste alternativen och väga dem mot varandra vad gäller transport och väntetid. Det säger för övrigt en del om Sveriges marknad också. Jag har kunnat köpa hälften av prylarna från en asbra affär i Tyskland för lägre pris än vad det hade kostat här exkl moms. Euron är dessutom inte så låg som den har varit en gång i tiden. Som den gången jag köpte hela min DJ-rigg. Som jag nu kan sälja med vinst två år senare… Hur många prylar har du hemma som värdet stigit på?
Tyskarna är också rätt roliga. Paket jag fick var lastat på en EU-pall. Det har jag lyckats med en gång innan också. De skiter i hur mycket det än är. Det ska få plats på en pall. Min låda mätte 120×80x210 minus pallen. Det betyder att jag fick riva hela skiten utanför min port för att lasta in allt mög i hissen. Nej, det var säkert för jävla jobbigt att skicka skrivbordet separat istället för att ställa det på HÖGKANT i lådan *suck*. Ännu bättre att 3 av 4 affärer jag beställt ifrån valde att leverera allt idag. Så ska man jobba i 8h ikväll innan man får komma hem och riva hela rasket!












